puddingface

Hundarna tycker om värme och lägger sig gärna i solfläckarna som letar sig in.

Vanligtvis är det Apan som ser ut bästa platsen men den rollen har Rumba

övertagit. Men Kratta vill också ha lite sol och lägger sig ofta ovanpå lilla

Rumba som inte har något emot det.

Nu är det 4 veckor sedan Rumba parades och det kan anas tecken på att

hon verkligen är dräktig. Men säker kan man inte vara än på ett tag.

Detta har egentligen inget med Rumba att göra.

Men i dag var jag och tittade på Malmö int-utställning.

25 bullterrier var anmälda och överlag var det bra klass på hundarna.

Det som gladde mig särskilt var att 3 av Traktors avkommor var där och 

skötte sig med den äran. 2 ungdomshanar blev 3.a och 4.a och en junior

blev 5.a i bästahane. Bäst var att alla 3 var riktigt trevliga.   

Efter ett par soliga och smått vårlika dagar har ogräs börjat att titta fram.

Det har också kärleksörterna gjort, men det har de egentligen ingenting 

för, hundarna kommer att springa ner dem ganska fort och om några 

plantor skulle lyckas växa upp käkar Traktor och Apan upp dem.

Annars är allt lugnt. Ännu inga synbara tecken på att Rumba är dräktig, 

det ska dröja ytterligare ett par veckor. Men hon är på bra humör, 

självsäker och äter som hon ska.  

Jag tycker det har gått så fort. Hanarna, Pålle och Traktor har

iofs varit i ett annat rum, separerade från tikarna, men de har inte brytt sig

utan varit tysta och snälla. Även om tikarna har löpt färdigt är jag

försiktig och låter det gå ett par dagar till innan jag släpper ihop

flocken. Vill inte råka ut för någon tjuvparning fast risken är liten.

En förändring är uppenbar. Kratta och Apan visar Rumba respekt

och lilltiken har börjat uppträda med en viss värdighet. 

Det dröjer en månad innan man kan se tydliga tecken på dräktighet

men det får man ta. Vänta och hoppas är det som gäller.

I går hämtade jag hem Rumba. Det blev en nätt liten tripp på drygt 100 mil. Vägarna var bra och trafiken måttlig så det gick fint, inga problem alls. När Rumba kom hem blev de andra hundarna överlyckliga och Rumba var lika glad, speciellt i Kratta. De två ville inte sova utan höll på och lekte nästan hela natten och nu på morgonen har de fortsatt.

Rumba har nu parats med Mad Abouts High Voltage , Wally.

Det blir ett nytt försök i morgon och jag ska hämta hem lilla

Rumba på tisdag.

Här hemma har bara Kratta, Rumbas mamma, saknat henne.

Och jag förstås, men det räknas väl inte.