Smöra förgäves

Kvällen är så fin. Alldeles stilla, stärnklart och minus 18.
När jag släpper ut hundarna dröjer det inte mer än högst
10 minuter innan de vill komma in.
Jag misstänker att det är för att de vill komma in och umgås
med husse. De tror nog att de får fina julklappar om de
visar sig tillgivna. Men där har de fel, sånt trams som julklappar
har vi slutat med för länge sedan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0