puddingface

Det var länge sedan Kratta fick vara med på bloggen.

Men nu är det hennes tur. Anledningen är att hon börjat löpa.

Bitringen är ganska rolig.

Idag stormade det så att grenar föll ner. Nikon fattade direkt att

det är mycket roligare med grenar än pedagogiska hundleksaker.

Rumba har stort tålamod med sin valp men då och då

talar hon om vad gränserna går.

Londons matte Mikaela skickade denna fina bild på fd Pentax.

Matte Johanna låter Tjorven delta i arbetet på gården.

Idag har Nikon varit i Ljungskile och träffat labbarna Buster och Zingo.

I torsdags flyttade Nikons syskon. Hon tycks inte sakna dem.

Framför allt är hon nöjd med att ha mamma Rumba för sig själv.

Nikon visar intresse för trädgårdsarbete. Här håller hon på

med att tukta en nyponbuske.

Oj vad tiden har gått fort. Det är redan dags för valparna att flytta
till sina nya hem.
I och för sig glömmer man lätt men jag tycker att den här kullen
har varit en av de absolut trevligaste. Allt har gått bra och Rumba
har visat sig vara en mycket god moder.
Det känns lite vemodigt att kullen skingras men jag tror och hoppas
att valparna ska få det bra och att de blir till glädje för sina ägare.

De var ordentligt rastade innan vi åkte så de uppförde sig perfekt.

Inga problem i bilen, de var tysta och lugna hela tiden. Men på
hemvägen började de gnälla när det var 8 km kvar. Jag körde
in på en skogsväg och släppte ut dem en och en. Alla kissade
omedelbart. In i bilen igen och sedan var det lugnt igen.

Så fick valparna känna på dåligt väder.
Men det bekymrade varken valparna eller modern.



Mormors mor Apan tyckte att Nikon var väl påflugen.


Mormor Kratta däremot ville leka våldsamma lekar.
Bättre fly än illa fäkta menade Nikon.


Men mamma är bäst.

För det mesta är det full fart på valparna, så här lugna är de sällan.


Nu är slagsmål vanliga, Rumba är intresserad
men hon ingriper inte. Valparna får klara sig själva.


Men direkt efter holmgången är de bästa kompisar igen.


De har fattat vad de ska göra med  tygknuten.


Killar föredrar dock hårda leksaker.


När Rumba tröttnar på uppvaktningen hoppar
hon in i kojan. Där får hon vara ifred.
Än så länge.