puddingface

Tikarna har ju dominerat Traktor totalt.
När  han hälsat på någon vid staketet har Kratta
eller Rumba kommit rusande och kört bort honom.
Om Traktor valt en liggplats som någon av damerna
ville ha så reste sig Traktor genast och gick därifrån.
Låg tikarna i soffan tyckte han att det var lönlöst att
ens försöka få plats där.

Men plötsligt har det förändrats och jag är imponerad
av hans taktik. När de kom för att få väck honom så
brydde han sig inte, han bara låg eller stod kvar.
Var soffan ockuperad bekymrade det inte lille pågen,
han klev bara upp och lade sig, de andra fick
maka på sig. Det räckte med ett par gånger, sedan
hade tikarna fattat och lärt sig de nya rutinerna. 
Ett bra exempel på hur hundar får sin vilja igenom
utan bråk.

Igår fick hundarna var sitt märgben, något som
uppskatttades. När de tuggar tuggat tillräckligt
tog jag benen ifrån dem och alla verkade nöjda.
Pålle fick sitt ben i sin gård och det benet fick ligga
kvar.
Plötsligt hörde jag Rumba skälla riktigt ilsket och
jag gick ner till Pålle. Framför hans box stod Rumba
med rest ragg, Pålle stod en halvmeter ifrån gallret
och såg lite olycklig ut. En decimeter in i gården
låg hans märgben och Rumba hade bestämt att det
var hennes, så fort Pålle försökte närma sig sa Rumba
ifrån. Om grinden varit öppen hade hon bara gått fram
och tagit det. Jag hämtade benet och släppte ut Pålle och
Rumba i trädgården där de började leka som vanligt.

Risken för snö och halka är borta.
Nu är vinterdäcken på och det betyder att